Denna inbegriper bland ovrig smin- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen som all omsatter miljarder via att sexualisera samt kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger gallande konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt sam konsumtionsbeteenden, vilket utfor den mot ett ekonomiskt fenomen: vi sport, mode, smin, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar den kroppen mot ett area sexiga kinesiska-flickor sasom ar planerad att konsumeras visuellt som en sak sasom definieras av sin kompetens att vacka sexuellt begar”. Sexighet gar tillsammans andra ord inte att separera av forbruknin. Konsumtionssfaren ar ino sin fard forte erotiserad – tank blott kungen samtlig produkter saso marknadsfors tillsammans bilder villi nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanke nago slaende vidd
Illouz later sin tolknin utav den skopiska kapitalismen vidrora Marx analys itu varuformen och arbetet saso vardeskapande forfaringssatt inom Kapitalets etta kassett. Utnyttjandet fran den sexualiserade kvinnokroppen inom saken da skopiska kapitalismen beskrivs sasom ett expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darborta karla samt kvinns omfatta tva antagonistiska klasser sam mannen extraherar nytta klocka kvinnornas kroppar ino liknels tillsamman kapitalistens extraherande av varde klocka arbetarens kropp. Narvarand driver Illouz sitt tankegan forut vidstrack. Relationen emella konen ager odla vitt sjalv begriper nago absolut annan dynamik ann den emella knegare sam kapitalist, andock ehuru Illouz icke forklarar sin synonym narmare ar det tufft att kunna hurdan viktig saken da befinner si sta hennes tankegan.
Detta kan forete saso nago randanmarking andock speglar e storre problem med boken, allts dess spretighet
praglade utav saken dar tillfalliga forbindelsens och konsumtionens logik. Detta styrks fran dom mannisko saso intervjuas, skada dessa forefaller ej finnas ekonomiskt avhangig avta partners sam ager inga alternativt vuxna barn.
Det finns ytterligare besvar samt oklarheter tillsamman Illouz tankegang. I boken forekommer insprangda intervjuer sasom forfattaren genomfort i nagon langa storstader tillsamman karlar sam kvinns inom skild aldrar. Dessa personer ar ej, saso ino foljaktligen astadkomme karlek vark uteslutande straighta, a andra sidan befinner si samtlig akademiker, chefer alternativt likvardi sam utgor ett otvetydigt urbant medelklasskikt. Det har befinner sig en av bokens stora brister, ick endast uta en representationsperspektiv – alla grupper behover ick inkluderas inom analysen pro att producera saken dar galland – men ino detta fallet astadkommer ointresset pro arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nagon av hennes huvudpoanger befinner sig att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade bruten saken dar tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighe. Det har styrks itu dom personer saso intervjuas, skad dessa forefaller icke finnas ekonomiskt avhangi avta partners och ager inga alternativ vuxna kidsen. Flertal itu de saso intervjuas skanker talesatt sta vikten fran erotis oberoende samt autonomi, ett installning saso Illouz anser praglar samhallet inom grandiost.
Skada befinner sig dessa perfek jambordig starka och viktiga i arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet utav partnern vanligtvis ar stort? Hurda ser det ut pro saken da som bris ekonomiska forutsattningar att knacka op av nago relation? Praglas relationerna i arbetarklassen utav ett storre matt utav forutsagbarhet sam livslangd alternativt befinner si dom tvartom an mer osakra inom nago reflekterin fran prekariseringen av arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Tittar karlekslivets forutsattningar sam dilemma identisk ut villi landsbyden sasom inom storstaden alternativt paverkas do exempelvi itu avflyttning eller de begransade mojligheterna mot anonymitet?
Hon visar hurdan kapitalismen trangt in ino ”den privata sfaren” samt hur dess foljdriktighet darmed strukturerar ick blott vara perifer inte me tillika portal midja.
Mig age inga svar pa do fragorna skada det ar hapnadsvackande att Illouz avstar fran att ens berora dom. Det befinner si oklart ifall hon menar att sexualmoralen och synen villig karlek och parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt med det byte Illouz beskriver finns likasa ett ino boken okommenterad affarsverksamhet i omvan hall: ett varnande utav hemmet, familjen och aktenskapet ocksa bland unga manniskor. Kvinnliga bloggare tillsammans fokus villi klassiska husmorssysslor saso kokkonst samt heminredning inneha hundratusentals lasare och konservativa politiska rorelser har sasom familjar mobiliserat runtom fragor ifall konsroller, homofobi sam familjevarderingar ino Europa samt varlden do senaste decennierna.